Svensk Odd Fellow Tidning - officiellt organ för Odd Fellow Orden i Sverige
Ledare: Odd Fellow ordens nutid och framtid
Alla organisationer, som eftersträvar att uppnå ett framgångsrikt koncept, måste i första hand definiera organisationens grundläggande idé och därefter fastställa korta och långa mål. För att uppnå dessa mål skall strategier fastläggas utifrån en så verklighetsanknuten kunskap som möjligt. Inom Odd Fellow Orden förs löpande diskussioner om förutsättningarna för att rekrytera nya medlemmar samt fördjupa och vidmakthålla intresset hos redan befintliga medlemmar. De resonemang som många gånger förs till torgs, bygger på vad Sokrates en gång ungefärligen uttryckte: ”Ju fler åsikter desto mindre insikter”. Under den gångna tiden har några undersökningar presenterats, avseende vår befolknings uppfattning i för Orden centrala frågor. Kan vi lära oss något av dessa så kommer vi att bli bättre på både att få nya medlemmar och behålla de gamla. • Sekularisering och gudstro För att kunna erhålla medlemskap inom vår Orden fordras som första och viktigaste kriterium att personen ifråga tror på ett Högsta Väsende, Världsalltets Skapare och Upprätthållare. Vad detta står för är upp till var och en av oss att pröva. Men det förhindrar inte att vi måste vara medvetna hur religionen fungerar i vårt samhälle. Flertalet av våra medlemmar är troligen anslutna till Svenska Kyrkan eller någon frikyrka. Sverige är dock ett av västvärldens mest sekulariserade länder, där över 8 miljoner människor visserligen fortfarande tillhör Svenska kyrkan men bara 1,8 procent av dem går i kyrkan en gång i veckan eller mer. Gudstro har blivit alltmer personlig och konfessionslös. 1981 trodde över hälften av svenskarna på en Gud. Den undersökning som nyligen publicerades av professor Eva M Hamberg vid Lunds Universitet visar ingen signifikativ förändring. Föreställningen att svenskarna under 1990-talet blev andligare håller inte riktigt streck. Mer än hälften av den vuxna befolkningen omfattar någon form av paranormal tro enligt en Uppsalaundersökning som gjordes 1994. 74 procent tror att det är möjligt att få kontakt med avlidna personer. 20 procent av de yngre intervjuade tror på själavandring. Sifo genomförde en undersökning av 1 000 svenskar. 39 procent svarade ja på frågan om de tror att Jesus är Guds son, 45 procent nej och 16 procent vet ej. Kvinnor tror oftare än män på Jesus; 45 respektive 33 procent. I åldersgruppen 65 år och äldre tror 50 procent av kvinnorna på Jesus som Guds son. Det är utomordentligt viktigt att vi upprätthåller kravet på att vår Orden inte är bunden till särskild konfession, men det är samtidigt inte underligt om många av våra medlemmar hittar sin andliga tro i den i samhället förhärskande religionsuppfattningen. Det viktigaste för oss är dock den absoluta toleransen för olika trosuppfattningar. • Skillnader mellan män och kvinnor inom föreningslivet Professor Agneta Stark och doktorand Robert Hamrén har genomfört en granskning av mäns och kvinnors frivilligarbete. Denna utredning ger svar på frågor som har betydelse för vår möjlighet att fungera framgångsrikt mellan ordensgrenarna. Utredningen visar att kvinnor är nästan lika aktiva inom föreningslivet som män. Männen arbetar framförallt inom idrottsföreningar och har i högre grad än kvinnor styrelseuppdrag. Mäns engagemang handlar främst om utbildning, ledarskap och administration. Kvinnor sysslar däremot oftast med att samla in pengar, sprida information och göra direkta hjälpinsatser. De återfinns framför allt inom socialt inriktade organisationer och längst ner i beslutshierarkin. Agneta Stark menar att för män kan det frivilliga arbetet var ett sätt att stärka sina resurser och redan existerande sociala nätverk. Kvinnor däremot utför arbete som inte innebär något direkt inflytande i olika beslutsprocesser. Hon vill avliva myten att kvinnors växande engagemang har inneburit ett steg mot ökad jämställdhet. Forskarna visar t.ex. att Röda Korset och andra frivilliga organisationer är uppbyggda på icke jämställda strukturer och där mannen i större utsträckning leder verksamheten på högsta nivå. Rapporten visar även att det skett en ökning av arbete inom det frivilliga arbetet. Varje svensk ägnar nu i genomsnitt sex timmar per månad åt någon organisation. Mest engagerade är människor i åldrarna 45 till 59 år. När vi nu under de kommande åren skall diskutera förutsättningarna för en gemensam Ordensledning, så är dessa forskningsresultat av stor betydelse. Finns det en typisk manlig dominans inom vår Orden också och som oundvikligen leder till att våra systrar trycks nedåt i organisationen? Kan vi lösa problemet med kvotering eller hur går vi vidare? • Förväntade trender för början av 2000-talet Med den reservation det alltid innebär, lämnade under 2001 några av Sveriges främsta trendexperter Henrik Mattsson och Cay Bond en prognos in i 2000-talet och ”skådar borgerliga bohemer så långt ögat når”. Enligt dessa personer finns det några linjer som kommer att bli förhärskande de närmaste åren: Boendet kommer att flytta sig ut från städernas centrum till förorter med marknära bostäder. Vad innebär det för oss vid bedömning av vad framtida tillväxt kommer att ske inom vår Orden? Hur kommer storstadsregionerna att utvecklas för Orden? Fritiden kommer att innebära att familjen gör mer saker tillsammans innefattande även enklare vardagsintressen. Kommer detta innebära att männen i fortsättningen kommer att ta lika stort ansvar för det dagliga arbetet med familjen? Hur påverkar detta rebeckagrenens utveckling och hur påverkar det närvarofrekvens i konkurrens till att kärnfamiljen skall vara tillsammans? Familjen blir mera central och vi kommer att bli mer inriktade på relationer. Vi tvingas reflektera och ta hand om varandra bättre och börjar förstå att ensam inte alls är särskilt stark. Är detta ett trendbrott mot den alltmer förhärskande unga ”singelmänniskan” i storstäderna? Livsåskådning kommer att bli en centralare fråga för många människor. Ytligheten får konkurrens av en växande medmänsklighet. Vi är överlag trötta på girighet och människor som inte tar sitt ansvar. Med den ökade borgerligheten kommer också intresset för religion, levnadsregler och förhållningssätt att öka. Vi söker efter moral och hur vi kan sköta fördelningen bättre i vår närmaste omgivning. Det finns en klar linje som visar att 25-åringarna är mer engagerade i familjefrågor, livsåskådningstankar och framförallt traditioner än vad t.ex. 40- och 50-talisterna är eller har varit. Andra utredningar visar att gemene man har en rädsla i vardagen. Oron för hur den yttre världen ser ut präglar mer och mer människan. Vi är rädda för terroristattacker, gatuvåld, och osäkra om hur ålderdomen skall kunna genomlevas. Vi ser hur makthavare roffar åt sig och inget kan göras. Systemet är sådant. Undersökningar visar att vi behöver allt mer ty oss till varandra och hitta gemensamma lösningar. Redan finns embryon att bemedlade personer bygger bostäder inom inhägnade områden med egen vaktpersonal. Denna oro och intresse för djupare livsåskådningsfrågor borde vara en bra bas för hela vår verksamhet. Hela tanken med att vi nu skall arbeta med fördjupning av våra innersta budskap borde appellera till den vilse nutidsmänninskan. Jag tror att man kan beskriva medlemskapet inom vår Orden som en resa för att bli en bättre medmänniska. I allt gäller den gyllene regeln, som i sin fria skrivning beskriver det enkla förhållandet att Du skall handla mot Din medmänniska på samma sätt som Du själv hoppas bli behandlad av andra. Kan det bli enklare än så och ändå så genialt?
Lars Fryklund Storsire
