oddfellow.se

Odd Fellow Akademien

    Historik och bakgrund


     

Efter hand som Odd Fellow Orden har växt blir det allt tydligare att en central dokumentation av vad som skett och sker inom Orden behövs. Det saknas ofta aktuella underlag för fördjupad undervisning i loger och läger för såväl systrar som bröder. Även historiska uppteckningar och förteckningar saknas till stor del, t.ex. över våra första storsirer och rådspresidenter, våra Ordenshus och rebeckalogernas emblem.

Men till storlogemötet i Sverige 2004 hade bl. a. två motioner inlämnats av storrepresentanten Bernth Lindfors, logen B11 Frans Michael Franzén. Den ena gällde bildande av en forskningsloge i Orden och den andra gällde tillskapande av ett svenskt Odd Fellow-museum. Båda motionerna bifölls av storlogemötet.

Vår dåvarande storsire, Lars Fryklund, hade själv haft funderingar om någonting motsvarande en forskningsloge. Fördjupning och ökade kunskaper om ideologi, målsättning och utveckling i vår Orden låg honom varmt om hjärtat. För att undvika namnet forskningsloge, som redan finns inom Svenska Frimurare Orden, fastställde han namnet till Odd Fellow Akademien.

Ordens museum har också förverkligats. Det invigdes i Ordenshuset i Stockholm i samband med Akademiens tredje högtidsdag den 27 oktober 2007. Ansvarig för museet är stormarskalken Jörgen Mårtensson.

I och med att fördjupningen fått allt större betydelse för vårt arbete inom logerna framkommer kontinuerligt önskemål om hjälp med att ta fram material att använda vid instruktioner och symposier. Det kan gälla ämnen av mera perifer och allmän art, likaväl som stora genomgångar av exempelvis vår etik. Det finns mycket skrivet om detta ute i landet, men i väldigt många fall känns denna fördjupning som en svår uppgift, om man inte någorlunda lätt kan ta fram egna texter.
  Vill Du läsa mer om Akademiens bakgrundshistoria kan du göra det HÄR


      Förberedelser
 
 

Under hösten 2004 fick exstorsiren Arne Beckman i uppdrag av storsiren Lars Fryklund att förbereda bildandet av Akademien. Storsiren utsåg även br Arne till Akademiens preses, dvs. ordförande. Br Arne var storsire 1990-2000.

Naturligtvis fanns det en mängd frågor att klara ut, framför allt Akademiens ändamål, sammansättning och arbetssätt – det fanns ju ingen förebild i andra jurisdiktioner att snegla på.

I Orden har vi en benägenhet att skapa regelverk för det mesta vi skall göra, och så även i detta fall. I samråd med storsiren arbetade br Arne fram förslag till stadgar, vilka skulle fastställas av storsiren på Akademiens institueringsdag. Stadgarna finns att läsa på annat ställe på denna hemsida.
 

  Instituering
 
 

Så är vi framme vid institueringen av Akademien. Den ägde rum lördagen den 15 oktober 2005. Man kan nog säga att den präglades av br Arnes bakgrund inte bara som storsire utan kanske än mer som stormarskalk med hans intresse och känsla för ritualer och ceremonier. Det fanns ju ingen förebild att snegla på, och det är ju inte så ofta det händer i Orden att vi kan utforma en helt ny ritual. 

Med andra akademier som förebild skulle ledamöterna ha numrerade stolar. Redan på ett tidigt stadium hade br Arne fastnat för att antalet stolar skulle vara tolv, vilket också accepterades. Vidare föreslog br Arne att kriteriet för inval skulle bl.a. vara goda insatser för Orden och förmåga att arbeta självständigt. Vid institueringen fick Akademien sina sju första ledamöter.
 

  Akademitecknet
 
  Varje Akademiledamot bär ett tecken i kedja runt halsen.
     

De tre länkarna syns i övre delen, och i mitten finns en uppslagen bok med en gåspenna över. Denna symboliserar uppdraget att dokumentera och utveckla Ordens tankar. Under boken finns Akademiens valspråk ”Kunskap och vision”.

Länkarna, boken med pennan och valspråket ligger inom en lagerkrans. Denna symboliserar ju sedan gammalt ”seger”, och att den inte är sluten utan öppen upptill visar att uppdraget inte är slutfört, utan att arbetet fortfarande pågår.

Cirkeltexten, boken med pennan samt alla konturer är i guld, och tecknet har ljusgrå bakgrund.
 
      Årsmöten
 
  Akademien har sin årliga högtidsdag i oktober månad. Dagen inleds med årsmötesförhandlingar under rituella former. Därefter följer föredrag av en eller flera ledamöter om något av Akademiens pågående projekt eller om något annat Ordensrelaterat ämne.
 
  Arbetet
 
 

Vad arbetar Akademien då med? Då kan här inledningsvis nämnas lite om hur Akademien arbetar. För att hålla kostnaderna nere skall våra arbetsmöten helst ske som telefonkonferenser. Vid mötena lämnar preses eller ledamöterna förslag på projekt, som diskuteras. Preses bestämmer om projektet skall startas och utser en ansvarig ledamot, som då blir författaren om projektet avser en skrift.
Samtidigt utser preses en annan akademiledamot till granskare, som har till uppgift att kritiskt granska författarens skrift. Det gäller inte bara läsning i största allmänhet, utan också faktagranskning och kontroll av angivna källor, läsvärde, förståelse mm. Syftet med denna granskning är att försöka säkerställa en god kvalitet på det som Akademien producerar. När granskaren är klar får övriga ledamöter ta del av materialet och framföra sina synpunkter.

Enligt stadgarna får arbetet inte publiceras eller offentliggöras utan storsirens medgivande. Den föreskriften har tillkommit av flera skäl: det är ju så att även om man startar ett projekt så är det inte alls säkert att det verkligen kommer ut något av det, dessutom måste allt publicerbart material inom Orden granskas av storsiren och godkännas.

Kanske verkar det pretentiöst att kalla ett utskott under storlogen för en Akademi – det liksom sätter ribban högt. Och hos en del väcker det nog förväntningar utöver syftet. Det väcker också frågor: Om en ledamot producerar en skrift, skall den uppfylla alla krav på akademisk avhandling med strikt formell uppbyggnad, fotnoter mm och rikta sig till en trängre krets? Eller skall den i första hand vara lättillgänglig för vanliga medlemmar och väcka nyfikenhet och intresse? Det finns redan så mycket skrivet i Orden, så nog vore det fint om de skrifter som kommer ut verkligen tillför något nytt – eller betraktar gamla bekanta frågor ur nya perspektiv? Dessutom finns det en del gammalt material av mycket hög klass som sjunkit ner i arkivens damm – varför inte ge ut det igen i ny utgåva?

Man har från våra grannländer visat stort intresse för Akademien, och man följer därifrån noga hur arbetet fortskrider, eftersom samma funderingar beträffande dokumentation och instruktion finns där. Kanske kommer det i framtiden att finnas en ”Odd Fellow Akademi” enligt svenskt mönster inom flera jurisdiktioner!