Årets UNP-stipendiat i Jönköpings län

UNP-stipendiaten Frida Simfors från Jönköping berättade medryckande och engagerat om sin USA/FN-resa i somras för intresserade bröder och systrar den 21 oktober i samband med ett logemöte.

Nedan följer några utdrag från hennes dagbok:

I takt med att min resa till USA närmar sig stiger nervositeten. Förväntan bubblar inuti. Jag sitter på tåget upp till Stockholm, stirrar rakt fram, paralyserat tillstånd.  Men de kommande två veckorna kommer jag inte att längta hem en sekund. Allt händer på en gång. Inom en oerhört kort tidsram radas upplevelserna efter varandra, upplevelser som inte kan jämföras med något av vad jag tidigare varit med om. Jag hinner inte reflektera. Jag följer med, allt är ordnat och klart, jag hänger på, jag njuter.

-----

Historiska platser i Phliadelphia, ett enormt hotell mitt på Manhattan proppfyllt med leende ungdomar, guidad tur och föreläsningar i FN, shopping på Fifth Avenue, Rockefeller Center, Broadway, Times Square, Wall street, Frihetsgudinnan, Ellis Island, speech contest. Ur min dagbok under sista kvällen i New York: ”Detta går inte att beskriva, jag lever i en drömvärld. Människorna här är otroligt inspirerande. Jag hör hemma här. Jag vill aldrig åka hem. (Även om jag måste erkänna att jag hatar kaffet).”

-----

Ottawa, Kingston, Niagarafallen och Harrisburg. Gettysburgh med intressant en guidning kring det amerikanska inbördeskriget, Baltimore och slutligen Washington. Arlingtonkyrkogården och Capitolium.

-----

Resan kan omöjligt jämföras med något jag tidigare varit med om. Jag fick se världsberömda platser med egna ögon. Efter några dagar tänkte jag på engelska, efter några dagar kändes några av människorna runt om mig som mina barndomsvänner, en känsla av att känna dem utan och innan. Jag kan sakna den amerikanska artigheten, spontaniteten. Jag kan minnas på vilket entusiastiskt och vänligt sätt vi blev bemötta i alla de Odd Fellow loger där vi stannade till.

Jag blickade till, och resan var förbi. Det tar tid att smälta ett virrvarr av spretiga intryck. Det tar tid att inse vad det egentligen är man har fått uppleva. Jag var trygg, trygg på ett äventyr. Besöket i FN var resans huvudsyfte. I och med det ökade mitt intresse för internationella frågor och internationellt samarbete. Jag har allt mer kommit att överväga en karriär inom detta.